Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan mÀngden musikundervisning och elevers slutbetyg i Àmnena Svenska, Matematik och Engelska. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ statistisk jÀmförelse. Underlaget för statistiken har utgjorts av ca 200 elevers slutbetyg i Ärskurs 9, dÀr ca hÀlften av eleverna gÄr i skolor med musikprofil, och resterande hÀlft elever gÄr i skolor elever med allmÀn profil. JÀmförelsen visar att eleverna frÄn skolor med musikprofil, generellt har högre betyg i kÀrnÀmnena eller inga underkÀnda. Det kan finnas flera saker som har betydelse för elevernas studieresultat vilka belyses i diskussionen.

Denna studies syfte a?r att underso?ka va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nstens bemo?tande och insatser utifra?n Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie anva?nds en kvalitativ ansats da?r vi har genomfo?rt semistrukturerade intervjuer med va?ldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtja?nsten. De studier som bero?r va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nsten a?r va?ldigt begra?nsade.

Huvudsyftet med detta arbete har varit att ta fram en enkÀt för att ta reda pÄ hur nÄgra elever förhÄller sig till musik och musikundervisning. EnkÀten tar upp elevers förhÄllande till musik i hemmet, i musikundervisning samt den övriga undervisningen. Denna enkÀt har sedan anvÀnts för att genomföra en undersökning av tre klasser i Är sex. EnkÀten har utformats utifrÄn vald litteratur, som bland annat tar upp hur mÀnniskan förhÄller sig till musiken, hur vi pÄverkas av musik samt hur barn pÄverkas av miljön i skolan. Resultatet visar att musik Àr viktigt för eleverna men att musikundervisningen kan behöva förÀndras för att passa eleverna bÀttre.

Brunzell L. & Olsson I. Vi spelar mest. Det Àr ju det eleverna vill?eller? En studie om lÀrares och elevers syn och förvÀntningar pÄ musikundervisning i Är 7?We mostly play.

Mitt syfte med undersökningen har varit att undersöka elevers arbetet med att skapa musikvideo. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr vilka strategier de anvÀnt sig av, vilka förebilder de refererar till och om det Àr möjligt att integrera musikvideoskapande i musikundervisning. Min metod har varit att observera, videofilma och intervjua tre elevgrupper som arbetade med musikvideoskapande pÄ ett högstadium. I resultatet fann jag kategorierna investerad tid, informellt lÀrande, fokus i arbetet, social kompetens, anvÀndande av symboler, kontroll över skapandet och att sÀrskilja sig, vilka jag ser som delar i elevernas identitetskapande..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka barnens egna syn pÄ skolans musikundervisning i förhÄllande till sin egen musiksmak? Vi har intervjuat barn i Ärskurs tre och fyra om deras musiklektioner samt deras personliga musiksmak. Den huvudsakliga frÄgestÀllning vi har utgÄtt frÄn Àr "Hur ser barn pÄ musikundervisningen i förhÄllande till sin egen musiksmak?". Vi har kommit fram till att nÀstan alla barnen som ingÄtt i vÄr undersökning Àr nöjda med musikundervisningen men att de samtidigt vill att den ska innehÄlla mer populÀrmusik.

Abstract Titel: Musikundervisningens dilemma ? en studie om nÀr och hur musiklÀrares och elevers uppfattningar om musikundervisningen möts. Författare: Manda Sjöström och Tony Strömstedt Vi har undersökt elevers och musiklÀrares uppfattningar kring musikundervisningen pÄ tvÄ olika skolor. VÄrt syfte med undersökningen Àr att problematisera och försöka förstÄ musikundervisningen. VÄr problemformulering lyder: ? PÄ vilket sÀtt möts elevers och musiklÀrares uppfattningar om musikundervisningen? Vi har anvÀnt oss av intervjuer i vÄr undersökning.

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Fem Nyckelord: Förstalinjechef, förvÀntningar, utfall, tjÀnsteföretag, varuproducerande företag. Syfte: Att öka kunskapen om skillnaden mellan förstalinjechefens förvÀntningar inför den första chefspositionen och vad verkligheten sedan visar sig krÀva. Vidare vill vi fÄ nya perspektiv pÄ Àmnet, se det frÄn en ny synvinkel samt öka kunskapen kring ett omrÄde som vi anser saknar tillfredsstÀllande forskning. Metod: Vi har uteslutande anvÀnt oss av kvalitativ insamlingsmetod med hjÀlp av djupintervjuer. Vi har en hermeneutisk ansats och har strÀvat efter att uppnÄ en nÀrhet till respondenterna under intervjuerna. Teoretiska Perspektiv: Den teorin vi frÀmst anvÀnt oss av Àr Linda Hills bok; ñ€Becoming a Manager - How New Managers Master the Challenges of Leadershipñ€. Enligt hennes studie sÄ skiljer sig förvÀntningar och utfall markant Ät för nyblivna förstalinjechefer.

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

AbstractSyftet med uppsatsen Àr att undersöka vilket inflytande elever i Är sex upplever att de har i skolans musikundervisning. Vi har valt att fokusera pÄ elevers uppfattningar pÄ grund av bristen pÄ forskning inom detta omrÄde.En förundersökning genomfördes i form av enkÀter för att kartlÀgga elevers intresse, för att sedan genomföra tvÄ gruppintervjuer varav fyra elever i varje. Resultatet visar att eleverna till viss del har ett inflytande pÄ musikundervisningen men att det Àr lÀraren som begrÀnsar inflytandet vid lektionstillfÀllena. Det finns inslag av populÀrmusik som man under lektionstillfÀllen diskuterar och analyserar tillsammans med musiklÀraren. Musikundervisningen leder enligt vÄr undersökning ej till att elever blir mer musikintresserade Àven utanför skolans dörrar.

I Sverige finns idag ett stort utbud av konferensanla?ggningar och de flesta drivs av de stora hotellkedjorna, och i och med att marknaden a?r konkurrensutsatt a?r det viktigare a?n na?gonsin att differentiera sig. Fo?r att kunna go?ra detta och skapa ett merva?rde ma?ste konferensanla?ggningarna fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar fo?r att kunna skapa ett sa? attraktivt tja?nstekoncept som mo?jligt. Detta betyder att det a?r av vikt fo?r konferensanla?ggningar att fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar pa? konferensupplevelsen fo?r att skapa ett tja?nsteerbjudande som tilltalar ba?de beslutsfattare och konferensdeltagare.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.

Syftet med studien var att ur musiklÀrares perspektiv skapa en bild av elevers förutsÀttningar att uppnÄ kunskapskraven i musik i Ärskurs 9, enligt kursplanen Lgr 11. Fem musiklÀrare intervjuades i Àmnet. Intervjuerna transkriberades och utifrÄn lÀrarnas svar valdes för uppsatsen relevant innehÄll ut som sedan redogjordes för i resultatdelen av uppsatsen. I diskussionen relateras dessa slutsatser till i bakgrunden beskriven forskning. Uppsatsens huvudresultat Àr att elevers förutsÀttningar och resultat framför allt beror pÄ lÀraren och dennes förmÄga att skapa god undervisningsmiljö samt att lÀrarnas förutsÀttningar i form av tid, lokaler och musikutrustning pÄverkar vad som ingÄr i undervisningen och elevernas möjlighet att uppnÄ kunskapskraven.